Författare: hastholmen

Under 1900-talets första hälft avstannade uppodlingen av åkermark och de allra stenigaste åkerlapparna övergavs.

Åkeruppodlingen fortsatte i mindre skala under andra hälften av 1800-talet, då det endast återstod mindre arealer att odla upp. Hästholmen hade vid denna tid fler nötkreatur än vad ön kunde försörja och eftersom skogen i det närmaste var försvunnen fanns små möjligheter till lövtäkt. Vid denna tid infördes får och getter på ön för att…

Under första hälften av 1800-talet ökade Hästholmens befolkning kraftigt, vilket medförde en snabb uppodling av åkermark, framförallt av ekskogen. l samband med uppodlingen byggdes ett stort antal stengärdesgårdar för att förhindra tillträde av betesdjur. Förutom att skogsmark togs i anspråk ökade även behovet av bränsle, virke och kreatursfoder och skogen krympte allt mer.

Antalet lotsar hade fördubblats i slutet av 1700-talet. Ännu var åkerarealen relativt blygsam.

Hästholmens skrivna historia går tillbaka till 1671 års jordabok. Då fanns på kronohemmanet Hästholmen två brukare, vars huvudsakliga försörjning var fisket. Marken på Hästholmen brukades extensivt. De låglänta ängarna användes för slåtter medan stora delar av ön var bevuxen med ekskog. Öarna och skären utnyttjades som betesmark. En lotsstation med fyra lotsar anlades i slutet…