År 1600-1700:
1671 börjar Hästholmens skrivna historia
Hästholmens skrivna historia går tillbaka till 1671 års jordabok. Då fanns på kronohemmanet Hästholmen två brukare, vars huvudsakliga försörjning var fisket.
Marken på Hästholmen brukades extensivt. De låglänta ängarna användes för slåtter medan stora delar av ön var bevuxen med ekskog. Öarna och skären utnyttjades som betesmark. En lotsstation med fyra lotsar anlades i slutet av 1600-talet. Hästholmen och öns betydelse ökade. I Hästholmens by fanns den viktiga väderkvarnen som lotsarna använde som utkiksplats.
Fördubbling av lotsar i slutet av 1700-talet
Antalet lotsar hade fördubblats i slutet av 1700-talet. Ännu var åkerarealen relativt blygsam.
År 1800:
Befolkningsökning under första hälften av 1800-talet
Under första hälften av 1800-talet ökade Hästholmens befolkning kraftigt, vilket medförde en snabb uppodling av åkermark, framförallt av ekskogen.
l samband med uppodlingen byggdes ett stort antal stengärdesgårdar för att förhindra tillträde av betesdjur. Förutom att skogsmark togs i anspråk ökade även behovet av bränsle, virke och kreatursfoder och skogen krympte allt mer.
På 1860-talet bestämdes att bebyggelsen i Hästholmens by skulle bibehållas samlad
Åkeruppodlingen fortsatte i mindre skala under andra hälften av 1800-talet, då det endast återstod mindre arealer att odla upp.
Hästholmen hade vid denna tid fler nötkreatur än vad ön kunde försörja och eftersom skogen i det närmaste var försvunnen fanns små möjligheter till lövtäkt. Vid denna tid infördes får och getter på ön för att bättre utnyttja det magra betet. Detta ledde till ytterligare utarmning av markerna och försvårade all föryngring av träd och buskar.
Närheten till hamnen och kvarnen ansågs så betydelsefull att det vid laga skiftet på 1860-talet bestämdes att bebyggelsen i Hästholmens by skulle bibehållas samlad.
År 1900:
Under 1900-talets första hälft avstannade uppodlingen av åkermark
Under 1900-talets första hälft avstannade uppodlingen av åkermark och de allra stenigaste åkerlapparna övergavs.
1912 startades Bröderna Mårtenssons båtbyggeri på Östra Hästholmen
På Östra Hästholmen i Östra skärgården ligger det båtbyggeri som startades 1912 av tre bröder som under hela 1900-talet gjorde de kända allmogebåtarna.
Inte för inte kallades det ”allmogebåtens högborg” och var vida känt utanför Blekinge för sin båtbyggarskicklighet. Varvet är unikt ur kulturhistorisk synpunkt och praktiskt taget komplett och fullständigt bevarat med tillhörande utrustning, fasta och lösa inventarier. Här har under årens lopp byggts över tusen båtar av varierande längd och bl a den så ortstypiska jaktkanoten och den, oftast motorförsedda, snipan. När de slutade sitt arbete i början av 1990-talet försvann en 150-årig tradition från båtbyggeriet på Östra Hästholmen. Varje år bjuder samhällsföreningen i samarbete med Föreningen Allmogebåtar in till Varvets dag och levandegör och öppnar upp varvsområdet. Finns vid punkten ”Varvets Dag”.
Det har tidigare varit fullt av militära aktiviteter här och framförallt under krigen
Förr var det militärer i varenda buske som någon på ön sagt. Detta har minskat drastiskt sedan de militära skyddsområdena hävdes 1997.
De militära aktiviteterna kulminerade när U 137 gick på grund 1981 vid Torumskär i Gåsefjärden söder om Hästholmen. Då var våra öar på förstasidan av världens alla tidningar. Tar du dig tid att vandra runt i de fina miljöerna ser du ett flertal tidigare militära ”byggen” (Läs mer på www.fortsweden.com). Vi kan rekommendera dig att gå ut till Killeberget, inte minst för den vackra utsikten. Här ser du även bäst platsen för U-137:s grundstötning. Vid en av dessa anläggningar sägs det spöka. Den är byggd på en plats som en gång var en kyrkogård för kolerans offer där människor snabbt fick grävas ner för att andra inte skulle smittas. Senare flyttades alla lik till Öppenskär, men kanske blev det några osaliga andar kvar?
*Spanska ryttare fanns även på andra öar med försvarsanlägningar. Spanska ryttare var gjorda av trä eller järn, bestående av en 3-5 meter lång stång och minst två kryss. De sattes upp för att fienden inte skulle kunna ta sig iland.
I mitten av 1900-talet kom så den drastiska vändpunkten med nedläggning av åkermark
I mitten av förra århundradet kom så den drastiska vändpunkten med nedläggning av åkermark och upphörande bete. Träden bredde åter ut sig med björken som pionjär.
År 1965 togs den första färjan i drift. Det var en begagnad färja från Lysekil
Bilfärjan tog 6 bilar och var begagnad från Lysekil. Sedan dess har den uppgraderats och turtätheten har ökat betydligt.
Faktakälla: Länsstyrelsen
1975 bildades Hästholmen-Ytterön naturreservat
Hästholmen-Ytterön naturreservat bildades 1975 för att bevara det ålderdomliga odlingslandskapet men också för att trygga tillgången till ett värdefullt område för friluftslivet.
Målet med skötseln av reservatet är att söka återställa och vårda det tidiga 1900-talets karaktär av ett öppet kulturlandskap. För att nå dit krävs effektiva vårdåtgärder. Marken är i behov av hävd genom slåtter, bete eller åkerbruk, annars växer den snabbt igen med björk, ek och andra träd. Stora restaureringsarbeten har genomförts för att åter öppna upp landskapet. Omfattande röjning av björksly har skett och även återställande av stenmurar. Efter röjningsåtgärder krävs bete för att hålla markerna öppna.
Hästholmen-Ytterön tillhör det blekingska sprickdalslandskapet. Den mest markerade sprickdalen skilde en gång Hästholmen från Ytterön. Hällmarkerna präglas av enbuskar, enstaka ekar och björkar som växer i skrevorna. Naturreservatet på Hästholmen-Ytterön bildades 1975. Reservatet utmärks främst av betade florarika strandängar, enbuskhedar och uppodlade sprickdalar. Till detta stora grunda vikar och sund där en mångfald av marina arter lever och täcker en yta av 1 160 ha varav 377 ha är landområde. Såväl sommar som vinter finns ett rikt fågelliv. Jordbrukslandskapet hålls öppet av öns två lantbrukare genom småskaligt jordbruk, på samma sätt som för hundra år sedan.
Faktakälla: Länsstyrelsen. Läs mer om Hästholmen-Ytteröns naturreservat hos Länsstyrelsen…
Idag:
Idag, 2020, är vi 50 bofasta. Jordbrukslandskapet hålls öppet
Idag betas flera områden av nötkreatur och får. I andra områden odlas vall eller andra grödor. Jordbrukslandskapet hålls öppet genom småskaligt jordbruk, på samma sätt som för hundra år sedan.
Strandängarna slås för att förhindra igenväxning med vass.
Reservatet utmärks främst av stora grunda vikar och sund, havsstrandängar och enbuskmarker, tre av de naturtyper som ingår i det europeiska ekologiska nätverket Natura 2000 – enligt direktivet om bevarande av livsmiljöer med vilda växter och djur. Hästholmen-Ytteröns naturreservat täcker en yta av 1 160 ha varav 377 ha är landområde.
Idag är vi ca 50 bofasta men på lov och semestrar levandegörs öarna av ca dubbelt så många fritidshusägare.
Ön har fiber, vatten och avlopp vilket innebär att ön har den infrastruktur som krävs för att leva och verka här året runt. Oavsett om du gästar för stunden, natten eller planerar att slå ner dina bopålar hos oss är du varmt välkommen!
Faktakälla: Länsstyrelsen
Gamla talesätt – ”Sätt edder lonsar tiss jag tyar få stinnkakerna färdiga”
Gamla talesätt nedtecknade av Inez Olsson.
”Kom in o lock dörrn däka” (Kom in och stäng dörren flicka).
”Han abbade opp sej på luarna som höll på mä sina tosaforer”
(Han retade upp sig på pojkarna som höll på med sina upptåg)
”Monemest va hon en möe goveten männska”
(För det mesta var hon en mycket godhjärtad människa).
”Sätt edder lonsar tiss jag tyar få stinnkakerna färdiga”
(Sätt er pojkar tills jag får pannkakorna färdiga)
”Han frös så han tixade”
(Han frös så han skakade).
”Di schåserna ska ja inte glömma i brå bräske”
(De upptågen ska jag inte fort glömma)
”De va rasegalet tosit”
(Det var gränslöst galet).
”Han satte en lång raddara med pottiker”
(Han satte en lång rad med tusenskönor)
”Han språng så han tostade när han kom fram”
(Han sprang så han flämtade när han kom fram)
”De va så katigt bra gjort”
(Det var så ovanligt bra gjort)
”Hon är så katig”
(Hon är så högfärdig)
”Hon hade klätt på sej nya skonket o hade en grann lommeduk
– ja hon va redit på fibrastussen”
(Hon hade klätt på sej nya kjolen och hade en fin näsduk, ja hon var riktigt uppklädd)
”Ett annat uttryck som man inte sällan hörde var
”skonkabonne”
En kvinna som var husbonde på gården (Det fanns ingen man)
Min far sa ibland till mor
”Kom nu mojjan”
och jag fattade det fel. Jag trodde han sa ”Bojjan”. Min mor hette
Frideborg och hennes nära vänner kallade henne ibland
för Bojjan. Senare förstod jag att det skulle vara Mojjan, det
är det gamla uttrycket för hustru.
Vår granne Roslund kom så gott som varje kväll för att
hämta mjölk hos oss och då fick far och han en pratstund. Far sa:
”Kom in Ros så får jag spörja hur det gick på havet idag”
och då det var oväder kunde det låta
”Vad har du haft för dej idag?”
och Roslund kunde svara
”Ja, jag har plitat med mina rysker” (arbetat med mins ryssjor).
Roslund var också byns frisör. I min barndom klippte han karlarna
för 25 öre.
En annan historia dyker upp i minnet. Viktor på Vässing
rodde en dag fram till Hästholmen. Han mötte då en man
som frågade vart han skulle.
Viktor svarade:
”Jag ska fram till Korran och titta på Estens ljus- och ljudboj
som Roslund har hittat säjer di”.
Den han talade med hade inte hört talas om detta. I själva
verket hade Roslund hittat en vanlig farledsprick som mycket
riktigt låg nere vid hans kås. Så kan ryktet ”ställa te at”.
När det var en kall vinterdag kunde mormor säga:
”I dag skulle det vara gott med lite sypesmat, vi tar och kokar lite so”.
Då kokades det köttsoppa eller ärtsoppa eller kålsoppa. Varmt
och gott i kylan. Den kunde man värma nästa dag så att
”den tröt” (tog slut).
”Så vöert” …fick man lite extra
”stunnar” att sätta sig i vävstolen eller att karda och spinna.
Ibland ”habbade” det sig så att barn var ute på
farligheter till exempel svag is, då kunde det låta
”Vill ni pela er in ungaborstar så ni inte går ner er och bler på sjön”
”Jag hade sån värk i tannaeländet så ja kunde svimla, men ja to te de fyra slagen ode slotade”
(Jag hade så ont i tanden så jag kunde svimma men jag tog av de fyra slagen, en medicin, och det hjälpte).
”Han va så hissi så han kunde drämma te vem som helst”
(Han var så häftig så han kunde slå till vem som helst”
Nu tyar jag inte komma på mer i en brårake, så nu sätter jag punkt.
Nu kan jag inte komma på mer i en hast så nu sätter jag punkt.
Inez Olsson.
Lokala platsnamn på Hästholmen-Ytterön
Denna karta visar de lokala platsnamnen som t.ex. Johns kåsar (1), Josefas göl (2) och Brattan (3).
| 1. Johns kåsar * | 2. Josefas göl* | 3. Brattan * |
| 4. Murdraget * | 5. Korsaslätt * | 6. Boadraget * |
| 7. Sneddraget * | 8. Lilla Rävskärv * | 9. Stora Rävskärv * |
| 10.Skräddarens vik * | 11.Dragsviken * | 12.Törnenabbsdragen* |
| 13.Buddeviksdragen * | 14.Bräknakorradragen * | 15.Killeberget |
| 16.Lertagahallen | 17.Pinnasylen | 18.Koören |
| 19.Södra sunds ören | 20.John Pålbrygga | 21.Fårhagaören |
| 22.Ålösebusken | 23.Espeviken | 24.Olof J Ålbrygga |
| 25.Krokadragen * | 26.Lilla & Stora Holmastenen | 27.Johan N Ålbrygga |
| 28.Leaslättsudden | 29.Mjölkbordet | 30.Mjölkakåsarna |
| 31.Hästhallen | 32.Ortanabben | 33.Kattan * |
| 34.Arthur H ålbrygga | 35.Flathallen | 36.Pålsudden |
| 37.Masse Linna vassen | 38.Vedhallen | 39.Räkflöten |
| 40.Katthallen | 41.Kon | 42.Kalven |
| 43.Knektan ~ | 44.Falkabrunnen ~ | 45.Snokabrunnen ~ |
| 46.Killan ~ | 47.Byabrunnen ~ | 48.Skolhusabrunnen ~ |
| * = notdrag |
| ~ = brunn |
| Hästholmen-Ytteröns naturreservat |